Berners Bullar

Lägenheten är såld. Igår blev det klart och papprena påskrivna. Eftersom jag inte äger nuvarande bostad har jag skrivit under på att jag tillåter min sambo att sälja lägenheten men för att övervaka lite var jag med på signeringscermonin.
Det var ju kul. Köparen var helt hysteriskt glad och ville att vi skulle flytta fort fort. Väldigt glad för att just ha spenderat dryga miljonen på 56 kvadratmeter i Jakan. Men men... Vi är också nöjda!

Och efter dagens resa t o r till Södertälje har behovet av en ny lägenhet söder om stan ökat betydligt! Tips mottages tacksamt.

och där klev vi upp på miljonstrecket! Det här är så mycket mer än vi kunnat gissa! 

Alla skriverier om bostadsmarknaden verkar sanna, det är helt sanslöst. Hur långt kan det gå? Hur mycket pengar har folk? Och den stora frågan, vad händer sen? Om ett år eller två? Sitter vi där med hejdlösa räntestegringar på ruinens brant och hoppas få ut en tiondel av vad vi betalade?

Nu är budgivningen i gång! Det är riktigt spännande, telefonen plingar lite då och då. Som det ser ut hittills har vi tjänat ihop våra renoveringskostnader. Med råge!

Men än  är det inte över.

Det är helt galet. Det jag förbannade förra veckan, hyllar jag idag. När andra får kämpa med budgivningen på vår lägenhet gnuggar jag händerna, låt dem betala. Låt dem kämpa. Låt dem våndas över hur dyrt det blir. Men låt för guds skull den lägenheten vi vill ha stanna på utgångspriset....