Med bud om sommaren

Igår var vi på IKEA. Det vi skulle ha fanns inte så vi kom ut med en toaborste och påsklämmor för den totala summan av 27 kronor. David betalade. Schysst.

Men det roliga var att när man kom ut från tag-själv-lagret, där de för övrigt har Friskis & Svettis under sportlovet :-), så var det första man såg en midsommarstång i härlig grön plast och med ljusslingor runt. Och överallt fanns hängmattor, ljuslyktor, mattor, stolar, papptallrikar som alla hette nåt med SOMMMAR. Så skönt det kändes, snart är den här! Och tills dess ska jag åka till IKEA med jämna mellanrum och köpa nåt som heter SOMMAR och som kommer att passa på vår balkong. Det blir bra.

lycka och glädje

Idag var jag på mitt nya jobb. Jag ställdes inför 20 personer med skiftande bakgrund och språkkunskaper för att lära dem svenska. Det var grymt kul! Så rätt det kändes. Det är framför en vit tavla och med grammatiken på bordet som jag trivs bäst. Så kändes det ikväll i alla fall.

Jag lurade dem nog lite i användningen av den och det. Men man kan ju inte lyckas från början. Nästa vecka gör jag en övning som lär dem rätt igen. :-)

Tänk vad roligt det är att inse att man valt rätt väg här i livet!

en obehaglig känsla

Igår var jag på bio. En god vän hade skickat oss biocheckar och nu skulle de förvaltas. Filmen vi valde heter Notes on a Scandal.

Det bådade gott inledningsvis då den handlade om lärare och skolmiljö och sånt där. Sedan utvecklar sig en skum historia. Den nya lärarinnan på skolan inleder ett förhållande med en elev. Inte så konstigt förvisso, även om det är synnerligen komplicerat och olämpligt. Särskilt då pojken är 15 år.... Men i alla fall, denna lärarinna har också blivit god vän med en äldre kollega, en barsk dam som jobbat i skolan i evigheter. De blir goda vänner och förtrogna. Men nu börjar det obehagliga. Denna äldre kvinna utvecklar någon slags besatthet av den yngre kollegan och tänker sig att de ska dela hela livet tillsammans och jag vet inte...
Det hela blir så obehagligt, jag kan inte beskriva det!

Filmen var inte dålig, men jag gick därifrån med en krypande känsla i kroppen. Otäckt. Så se den inte.

vitt vitt vitt!

Tänk. När jag kom hem från Gävle var det som förbytt. Det bruna och randiga var väck och nu var det vitt överallt. Det är som att få ljusterapi när man går in där.

Vårt badrum är ommålat och nnu när färgen torkat kan vi äntligen sätta tillbaka rör, speglar och badkaret som nu står i vardagsrummet. Sen ska det inredas med grönt och vitt. Vårigt och piggt! Men blöta ner väggarna får man inte göra på en vecka.

Så nu ska jag gå till Friskis för ett jympapass. Och en dusch.

lugnet ar funnet

Idag hade jag en skon upplevelse. Jag ar i gavle och halsar pa en kompis och vi skulle gora en utflykt for att se oss om lite grann. EFter ett besok pa turistbyran, vad skulle man gora utan dem??, sa begav vi oss ut mot havet.

Det var som en filmscen. Vi satt pa bussen, klev av och fann oss sjalva mitt i tystnaden. Bussen akte ivag langs vagen och forsvann bakom en svang och kvar stod vi och kande hur lugnet sankte sig over oss. Sa haftigt det kandes. Som att kliva in i en bubbla. Efter en blasig promenad hamnade vi pa cafeet i byn dar vi spenderade ett par timmar med goda bakverk och mysig miljo! En harlig eftermiddag!

Nu ar ju inte Gavle sa varst hogljutt i sig sjalv sa da kan ni tanka er hur tyst det var dar ute.
Sa vill jag bo. Usch for Stockholm!

frustration!!!!!!!

Idag trodde jag jag skulle bli helt tokig. Och kanske blev jag det också, i alla fall om man frågar de stackars barn som kom i vägen för min ilska. Men det var ju de som var orsaken!

Tänk dig själv att sitta framför åtta barn och försöka berätta något viktigt. Mitt emot sitter två som så gärna vill säga nåt att de bara låter "camilla, camilla, camilla" hela tiden! Jag försöker påpeka att nu är det jag som pratar och jag vill gärna att de lyssnar på vad jag har att säga, de får vänta på sin tur helt enkelt! Men det går inte in. De bara fortsätter. Tålamodet tar slut och jag vet inte vart jag ska ta vägen. Trots att hela jag och min röst framför allt säger (läs skriker) TYST så funkar det inte. De klarar inte att vänta på att jag ska bli klar. Jag fattar inte, nog för att de är barn men när ska de lära sig det vi pratat om i hur många månader som helst?

Nu ska jag snart åka till Gävle och koppla av. Det blir trevligt! Hoppas det är lugnt och tyst på bussen...

receptutbyte

För ett tag sen fick jag ett mejl med en inbjudan att delta i ett receptutbyte via e-post. Det lät som en kul grej fast jag aldrig brukar svara på såna där kedjebrev. Jag skickade ett recept på goda brödbullar och nu börjar recepten komma tillbaka till mig!

Hittills har Frukttårta, mikrokladdkaka och en pannkaksefterrätt. 33 kvar att hoppas på!

Ny karriär?

Idag berättade en kollega att hon sökt jobb som förskollärare i THailand. Man kan jobba några veckor eller flera månader, det berodde på hur många barn som skulle vara där. På skolan går barn som är i Thailand på semester eller vars familj bor i Thailand en längre tid. Kolla in arbetsmiljön på Svenska skolan i Thailand.

Nån gång i livet vill jag också jobba utomlands igen.... I ett varmt och exotiskt land gärna. Kanske man skulle söka.....

favorit i repris

Eftersom banken inte vill låta mig betala räkningar just nu så får jag lämna datorn en stund för ett betydligare godare uppdrag. Imorgon har jag fredagsfikat på jobbet och jag ämnar bjuda  på en stor favorit i repris. Kakan bakades för första och hittintills enda gången till Davids födelsedag förra året och nu är det kollegornas tur att få ta del av detta bakverk.

Jag tycker att detta är någon av de absolut godaste kakor jag ätit. Och jag hoppas innerligt att tiden inte gjort att jag glömt det trista och bara minns den som just den godaste. Fast den inte är det. Ja ja, imorgon får vi se.....

macka och mjölk i solskenet

Har du tänkt på att dagarna blivit mycket längre nu? Idag åt jag mellanmål ute i solskenet och det värmde underbart. Det var längesen solen var kvar på gården ända till mellanmålsdags, den brukar försvinna bakom husen lagom till dess. Men inte idag! Det kändes som ett löfte om ljusare tider och vårvärme!

Livet blev i den stunden ännu lite lättare att leva!